Komplex i ärlighetens namn



Till något helt annat, har alltid haft komplex för många saker på min kropp men det bästa
av allt är att man kan växa ifrån dessa (har man lärt sig på äldre dar) ;).
Tänkte jag skulle dela med mig av mina egna, känns nästan lite som att klä av sig inför
folk kan jag tala om. Men here it goes.


Har alltid haft komplex för min näsa, det har nog varit värst under min uppväxt.
Och näsor är ju det som sitter mitt i centrala nyllet , det är något som man ser först när man
tittar på en människa. Andra skavanker på kroppen går att dölja men vadå ska man sätta ett
stort plåster på näsan ? haha..

Mitt andra komplex har varit min ansikts profil. Att ta kort på mig när jag hade ansiktet
i profil var ett big NONO. Det har bla att göra med snoken igen. Tyckte den stack ut för mycket.
Kunde ofta sätta upp handen för näsan när jag satt ner just för att dölja, vilket jag själv
tycker är löjligt i dagens läge men då var det jobbigt.

Mitt tredje komplex (tycker ni jag har/haft många, då kan jag bara berätta att det kommer mera)
Det är mitt avlånga ansikte, sk ägghuve och ja det ser ju ut som det. Det är något jag än idag
har komplex över.

Det fjärde är mina händer, tycker mina händer är lite mindre femenina på nå vis.
Dom är små men ändå lite åt det grova hållet (nu skrattar jag medans jag skriver).

Då kommer det femte, det är mina armar. Inte själva armarna i sig utan för att
när jag var yngre och hade fina små ljusa hårstrån på armarna fick jag för mig att
det skulle bort, dom skulle rakas (ja vad sjutton tänkte man ?). Och efter det har
hårstråna blivit mörkare, vilket verkligen inte är särskilt smickrande.

Sen har vi den lilla plattrumpan, det finns liksom inte så mycket stöd där bak om man
faller om jag säger så.

Det sista men inte minsta mitt hår. Jag kan säga att det är väldigt få i min närvaro
som sätt mitt riktiga hår och vad jag menar med riktiga hår är när det ej är stylat
och plattat. För om jag inte gör något åt håret när jag kliver ur duschen och det torkat
så ser jag ut som rena rama porslinsdockan/trollet. Det är fruktansvärt lockigt och
det har jag aldrig gillat, håret lever liksom sitt egna liv.


Men det finns ju inte bara negativt att säga, har ju även saker jag är väldigt nöjd med.
Kan hissa detta: Mina ögon, Mina fötter, och sist men inte minst ;) mina 2 behag haha !
Så nu vet ni det.

Nu har jag delat med mig av mina komplex och eftersom jag har så blyga och anonyma
läsare så tänker jag inte ens försöka få er att dela med er.

Firar med 2 profil bilder från båda vinklarna, varsågoda ;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0